Tack för frågorna, ska försöka svara på dem så gott jag kan! :)

 

Ja alltså, jag har ju egentligen aldrig gillat att springa, mer tvärtom faktiskt, tills denhär sommaren! Vet inte vad som tagit åt mig riktigt, men nu tycker jag det är så kul! 

 

Jag kan ju bara svara för mig själv, men det jag vill uppnå med löpningen är nog helt enkelt bara att bli uthålligare, få bättre kondition och lite mer muskler i benen och om jag då går ner de sista preggo-kilona på samma gång så är det ju ett plus! (dock går det trögt med det då jag trycker i mig bulla o snacks som en gris utan hämningar - men aja, bättre än att man sku gö de utan att spring bort lite kalorier emellanåt iaf! hehe)

 

Jag har egentligen ingen skillnad om jag springer ensam eller tillsammans med nån, om jag nångång for på länk förr om åren (ytterst sällan men det hände faktiskt ibland) så for jag absolut ensam. Fick så förbannat i närvren då jag inte orkade lika bra som den jag sprang med (vilket oftast var fallet då jag hade skit kondition), men ja, nu har jag ingen skillnad. Har jag mycket i huvudet är det skönt att fara ensam med musik i öronen, men vill jag prestera och springa lite längre så är det bra att fara med nån, pushar mig alltid lite extra då! (e man ensam e de ju ingen som ser om man går en bit emellanåt men de tar emot att göra de när man har sällskap, heheh) 

 

Takten när vi springer då, ofta pratar vi i början men vi brukar nog tystna ganska fort, sen utbyts nån mening här o där bara typ, heheh. Har för mig att vi brukar ha där runt 9-9,5km/h som medelfart. Dock brukar vi ofta försöka hålla sån takt att man nog ska klara av att prata, fastän man kanske inte vill. Ofta tycker jag att det känns som att vi springer fortare när jag springer med nån (dvs Carro oftast), fastän jag nog har samma fart när jag springer ensam enligt pulsklockan, men det beror väl säkert på att man emellanåt pratar då o inte andas lika "bra". 

 

Jag har inte nåt sånt att "jag måste ut på 3 länkar i veckan!" utan far nog bara när lusten faller på. För att jag inte ska ge upp för tidigt när jag far så brukar jag kolla ut en rutt på datorn före, att åtminståne den ska jag runt, och orkar jag så far jag lite omvägar här o där ännu (det är ju bra med att bo i stan, att det finns många vägar att välja mellan o inte bara typ en landsväg att såta på efter). Annars blir det lätt att "äh, ja svänger ijee!" när det börjar bli tungt. Jag har ofta en "tröskel" vid ungefär 1,5-2km, bara jag kommer över den börjar de gå lättare o sen kan man måra på ganska länge innan det blir tungt igen.

 

Sen har vi ju en springgrupp på fb också som vi fixade efter Carros kontaktannons-inlägg om nån minns? Dit man får skriva om man är påväg ut på länk/pw o vill ha sällskap, så bor man i Jakobstadsnejden o vill ha springsällskap får man nog komma med där!